Pastorn har ordet

2019

September 2019

Betraktelse IDOL år 1695
Man ska göra Sveriges första psalmbok alla får möjlighet att skicka in sina bidrag till Svenska Kyrkan, den tidens jury. Det kommer bidrag från hela landet, och även från Tyskland som måste översättas till svenska eftersom folket inte var så bra på tyska. Till de vinnande bidragen som kom med hör bland annat ”Den blomstertid nu kommer”.
Psalmbokens folkliga betydelse skall inte underskattas. Det var den mest spridda boken av alla i hela Sverige från 1600-talet och in på 1900-talet. Enligt beräkningar såldes 1695 års psalmbok i minst 1 500 000 exemplar. Under motsvarande tid såldes 164 000 exemplar av Bibeln, dvs. 10 gånger så många psalmböcker som biblar. En av förklaringarna var att psalmboken bara kostade en 10-del av vad en bibel kostade. En annan anledning var att psalmboken behövdes för att kunna delta i gudstjänsten vilket inte en bibel gjorde. En tredje var att man läste ur psalmboken till andakt hemma i stugorna.
I Skogsängskyrkan sjunger vi mycket! Psalmer, sånger, korta visor eller många verser. Lovsången är en av grunderna i kristen tro och kan ta sig många olika uttryck. Vi använder oss av en modernare psalmbok som kom ut 1987 med ett tillägg 2003, som innehåller gamla godingar från 1695 och andra gamla psalmböcker men också nya psalmer och sånger som är skrivna på senare tid.
När man ska sjunga en psalm är finns det olika tonarter. I notsystemet anges tonart med antingen ”kors” och ”b:n”. Vi vill tänka oss att alla sånger innehåller ett ”korstecken”, symbolen för Jesus. Musiken är som ett fönster mot himmelen och det gudomliga. När det fungerar öppnar sig nya horisonter och perspektiv. Att sjunga tillsammans i stora sammanhang berör långt mer än bara öronen. Det kan uppstå situationer då sången, miljön, sammanhanget, naturen blir en fantastisk enhet som gör att tid och
rum upphör och vi blir en del av världsalltet. En gudomlig stund som andas frid och hopp.
Om man vill kan man se livet är som en sångövning inför den stora sjungande änglakören i himlen. Att hitta den livsmelodi vi människor har som stämmer in med andra människor och bildar harmoni. Undersökningar visar att körsång har en befriande kraft som ger kropp och själ bättre hälsa och som ger liv åt vår andlighet.
Ta gärna ton och sjung med i vår sång. Sven- Gunnar Lidén, pastor i Skogsängskyrkan

Mars 2019

KLIMATFASTA
Equmeniakyrkan som Skogsängskyrkan är ansluten till har nu en kampanj för klimatfasta. Fastan börjar med Askonsdagen och fortsätter ända fram till påsk. Nu föreslår kyrkan att vi ska vara klimatsmarta under den här perioden. Anledningen till detta när vi tror på och lovsjunger en skapare borde det väl också vara naturligt att värna och känna respekt inför det skapade.

Bibeln innehåller ett flertal skapelseberättelser. Det är till och med så att det i 1 Mosebok finns två stycken direkt efter varandra. I den första skapas människan sist, som kronan på verket. I den andra skapas människan först. I den första får människan uppdraget att härska över jorden och lägga den under sig (1 Mos 1:28). I den andra får hon uppdraget att bruka och vårda jorden (1 Mos 2:15). Med dagens kunskap måste vi inse att vi härskat mer än vårdat.

Det finns också fler skapelseberättelser I Bibeln, i Psaltaren och Job, som handlar om hur Gud skapar ordning i kaos. I Johannesevangeliets första kapitel talas om att Ordet (Kristus) fanns med redan i begynnelsen. ”I begynnelsen fanns Ordet och Ordet fanns hos Gud och Ordet var Gud. Det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till. I Ordet var liv, och livet var människornas ljus” (Joh 1:1-4). Texten påminner om att allt är sammanvävt, Jesus är inte bara frälsaren i människors isolerade liv, Kristus är också med i Skapandet, skapelsen.

Oavsett vilken skapelseberättelse vi utgår ifrån förmedlar de detta: vi tror på Gud som skapare. Därför är det som är skapat i någon bemärkelse också heligt. Vi tror att människan har del i detta, och därför kan vara med och ta ansvar för vår jord. Kopplingen till fastan är tanken är att vi kan avstå något, gör något för vår jord och visa att vi tänker på guds skapelse. Vi måste påpeka att fastan är frivillig och inget man måste göra.

Equmeniakyrkan kommer med förslag som att cykla, att samåka, tänka till hur man reser. Equmeniakyrkan föreslår några viktiga steg som att kraftfullt minska vårt matsvinn, äta mer vegetabilier och välja livsmedel efter säsong. Under fastan kan man välja det som i Sverige är en klimatvänlig och hållbar kost som är producerad med omsorg om naturen, djuren och odlingslandskapet. Det betyder en inriktning på fler vegetariska inslag, ekologiskt hållbart, svenskt och närproducerat.

Att snåla som en smålänning kan låta deppigt. Men forskning visar att människor som drar ned på överflödig konsumtion, efter att ha fått sina grundläggande behov tillfredsställda, känner sig lyckligare. Och just nu slösar den rika befolkningen så mycket med planetens resurser att vi riskerar klimatkaos. Är någon i behov av ett verktyg eller en maskin är det ju onödigt att alla ska köpa en varsin vinkelslip som de sällan använder. Våga fråga om att få låna istället! Kanske vi i kyrkan skulle ta och samordna våra verktyg att låna ut till varandra vid behov. Fast det finns en del beskrivningar av hur man glömmer lämna tillbaka dem.

I gudstjänsten söndagen 17 mars kommer vi att sjunga psalmer som tar upp frågan om människans relation till jorden. Mänskligheten har gått från att erkänna sitt beroende av Gud, till att välja bort Gud. Och klimatet har blivit därefter.

Sven- Gunnar Lidén, pastor i Skogsängskyrkan
(Delar av detta återfinns i Equmeniakyrkans material om klimatfasta.) 

2018

December 2018

Ugnen är på därnere och doften av saffransbröd och annat sprider sig i hela huset. Baket inför  julmarknaden är i full gång. Doften av gran ger oss julkänsla. Det finns dofter som väcker minnen
till liv.
Det finns dofter som skapar förväntningar. Det påverkar oss och väcker våra känslor.
Dofter låter sig inte så lätt beskrivas.
Hur doftar en blomma?
Hur smakar ett äpple?
Doften finns där men syns inte.
Dofter kan göra oss hungriga.
De får oss att söka oss till det som ger oss näring.
Det finns dofter som kan väcka intresse, uppmärksamhet och kärlek.
Att smaka det nybakade brödet som det doftar så gott om är vår naturliga reaktion.
Det finns en doft av himmel som finns där men inte syns. Som väcker det andliga i oss till liv.
Man pratar ibland om att det fanns en viss atmosfär i rummet. Men man har svårt att förklara vad det var. Ibland är det doften av himmelen vi känner. Får den oss att längta efter mer, som Guds kärlek, omtanke och en djupare mening.
När vi möts i advent och sjunger ”Bereden väg för Herren”,
eller när vi tänder ljusen på juldagen och läser julevangeliet.

Då är det doften av himmel som sprider sig. Gud blev till en människa, född i ett stall med hela himmelen närvarande. Dofterna från stallet kanske inte var de ljuvligaste, men himmelens
närvaro kanske gjorde det oväsentligt. Doften av nåd från himlen, kom ner till människorna de år Jesus levde på jorden, och har fortsatt spridas vidare under de följande 2000 åren. Att smaka och se att Jesus är god, är en naturlig reaktion när vi anar doften av nåd från himmelen. De som har lång erfarenhet av ett kristet liv, har många minnen som väcks till liv av doften.

Med varma hälsningar
Sven – Gunnar Lidén

Augusti 2018

Kan man påverka vädret med bön?

Sommarens väder har slagit alla tidigare värmerekord och det är tal om dåliga skördar, nödslakt m.m. För 160 år sedan hade detta inneburit hungersnöd, många djur och människor hade dött av svält, men med järnvägen, som byggdes vid den tiden, kunde spannmål skickas snabbare för att undvika svältkatastrofer. Idag behöver vi inte svälta, men kanske kommer en del varor att bli dyrare.

I alla tider har tron på Gud varit förknippad med naturen och det finns många exempel på hur människor bett att Gud ska ge förmånligt väder. Idag kan vi se på Gud som Skapare och Herre över jorden och samtidigt utgå från att människor påverkar klimatet så det leder till bland annat uppvärmning av atmosfären. Vår tro ställer inte det ena mot det andra; den förnekar inte en existens bortom det vi ser, men samtidigt ger den människan själv ansvar för sitt liv och sin miljö. Att tro på Gud är ett idag ett bevis att man vågar tänka och reflektera utanför boxen. Att allt inte är bundet till ekonomi eller det materiella, det finns andra värden att leva för. Tron vågar möta den existentiella ångesten med en gudomlig tillit, med öppna ögon ställa de stora frågorna.

Historiskt sett har människor i den frikyrka vi tillhör varit pionjärer på många områden i samhället genom att själv ta ansvar för sin tro, att tidigt utveckla demokratin och kvinnors lika värde. Tron på bönens förmåga att göra det omöjliga bidrog till att förändra samhällen, förändra människors liv, kämpa mot orättvisor, arbeta för att avskaffa slaveriet i Afrika, alkoholism m.m. och fick många att uppleva att en tro på Jesus var en god sak att ha med sig i livet.

Kristen tro bejakar att livet inte går att kontrollera helt och fullt, det finns mycket oförutsett som kan inträffa. Men som församling är målet att stötta och hjälpa varandra i alla skiften i livet. Vi samlas i glädje och sorg i tilltro till Guds möjligheter. Vi har gjort erfarenheter som gör att vi vågar säga att sannolikheten att det finns en Gud är stor.

Med varma hälsningar
Sven – Gunnar Lidén

Mars 2018

Tillsammans i glädje och förväntan

Rom 15:7
Då kan jag komma till er med glädje och vila ut tillsammans med er, om Gud så vill.

I en tid när hyperindividualismen försöker ta över och alla ska forma sin egen värld, sin egen historia och sina egna svar på existentiella frågor, så är Bibeln en källa som pekar på betydelsen av gemenskapen. Ta ordet tillsammans – det återkommer 638 gånger i Bibeln och symboliserar betydelsen att vara involverad i en gemenskap. Alla människor behöver en gemenskap och ett tillsammans i livet, även om vi formar och formulerar det lite olika. Man kan jämföra med ett så viktigt kristet begrepp som frälsning som jämförelsevis återkommer 82 gånger.

Bibelns 3000 åriga historia vittnar om att människor mår bra av en gemenskap, och även modern forskning stödjer tanken att en kristen församlingsgemenskap är bra för människor. Att se på en församling inifrån är att se på något vi gör tillsammans. Alla gör inte allting och vi delar upp och fördelar de arbetsuppgifter som behöver utföras mellan oss. Många saker gör vi tillsammans; servering, städning, gudstjänster, grupper blir roligare när vi gör det tillsammans. Till och med disken kan vara trevlig om man gör det tillsammans med någon man kan skratta tillsammans med, berätta och diskutera viktiga saker med.

Därför är inte någon valda på årsmötet för att fixa någonting på egen hand. Allting gör vi tillsammans och det är både rätt och riktigt att be om hjälp om någon känner sig ensam och osäker i sin uppgift. En församling är inte en arbetsplats, det är en gemenskap och ett tillsammans, och där vissa måste få vila ut medan andra arbetar. Vila är också en del av att vara tillsammans. Gudstjänsten är för vissa en vila, för andra ett uppdrag. Morgonbönen är en vila och samtidigt en kallelse. Att vara hemma och vila kan också vara en viktig del av församlingens liv.

Det är inte församlingen som är målet för vårt gemensamma uppdrag, utan gemenskapen med Kristus förverkligas där vi möts tillsammans. Och vårt uppdrag att förmedla frälsning genom Kristus tillsammans är viktigt att förstå. Att sätta upp målet att inbjuda 50 personer under 2018 att bli medlemmar i församlingen, är att inbjuda dem i en gemenskap, ett tillsammans med oss och Kristus och få fler att dela detta tillsammans med. Vi reagerar ofta olika på mål som sätts upp: en del blir utmanade, andra känner press. Det väsentliga med ett sådant mål är att se att det finns ett stort värde i den gemenskap vi har med Kristus tillsammans med varandra. Och inte vara rädd att inbjuda fler att bli en del av vårt tillsammans inför Kristus.
Paulus skriver att han kommer med glädje för att vila ut tillsammans med församlingen. Uppmaningen är att allt vi är och gör tillsammans gör att vi kan mötas i glädje över att vara en församling som lever nära Jesus och där alla får plats.

Pastor Sven-Gunnar Lidén

2017

Betraktelse
En onsdag när det var dags att städa pastorsexpeditionen provade jag att dammsuga, men var så fundersam över det dåliga trycket. Jag kollade påsen som visade sig vara full och dessutom hade det blivit stopp i röret. Nu tog jag mig friheten att byta påse i dammsugaren och ber om ursäkt om det var någon annans jobb jag stal. Men sedan hade jag fullt upp att hålla i mig, för dammsugaren fick en ny
kraft som det anstår en kyrka som behöver hållas ren.
Vi brukar ju prata om granen som vi smyckar till jul och om godis som ska pysslas, och tomtar som ska ställas fram för att skapa julkänslan. Men det är, förutom julkrubban, två saker som har en klar kristen symbolik under julen, och det är ljusstaken och dammsugaren. I vår svenska jultradition har ju dammsugaren en given plats, till glädje eller förtret, hur vi nu väljer att se det. Julstädning är det många som sysslar med och en del gör det veckor innan, medan andra är uppe på natten innan julafton och
dammsuger och fejar och städar huset för att få det rent.
Jesus kom som världens ljus för att sprida hopp när livet känns mörkt. Samhällsutvecklingen kan göra att framtiden känns mörk, eller annat som vi människor drabbas av på olika sätt. Att tända ljus i decembermörkret är ett vittnesbörd om att Jesus kom till jorden för att ge ljus till en hel värld där Guds ljus hade sakta tynat bort. I samband med julen firar vi att ljuset åter tog sin boning ibland oss människor, och mörkret finns inte längre, som evangelisten Johannes uttrycker det.
Den andra kopplingen till julens budskap är dammsugaren, och i år får jag väl föreslå familjen att vi smyckar dammsugaren inför julen. Julens budskap är att Jesus kom för att bära och befria oss från våra synder, från all oreda vi ställer till i våra liv och i vår själ. Även om vi inte medvetet smutsar ner så blir det smutsigt och har man hundar, som vi, så blir det fullt av diverse saker som inte hör hemma på våra golv. Hur rent vi än försöker städa så finns det alltid lite damm nästa dag. Det fanns en äldre dam som älskade att dammsuga i kyrkan och höra hur det rasslade i slangen, för då visste hon att det hade varit fullt av liv i kyrkan och människor har fått möta Jesus.
I samband med Jesu födelse förkunnar Symeon ”Mina ögon har skådat frälsningen”. När Jesus var klar
med sitt liv på jorden hade han gett löftet att lyfta av all synd och smuts  från våra liv och göra oss rena i Guds ögon, och det finns kraft i den frälsningen från Jesus. När du håller dammsugaren i din hand inför julen så kan du påminna dig om frälsningens betydelse i julbudskapet.
Pastor Sven-Gunnar Lidén