Q3/2017

Hösten är här
På många sätt sker förändringar när sommaren börjar närma sig sitt slut.
Antalet lediga dagar minskar. Skolorna startar och mycket av livet
genomgår en fasväxling. Det finns det som uppfattas positivt i detta
likväl som det som känns negativt. Livet får en annan struktur det kan
gälla att gå upp tidigare på morgnarna. Rytmen i livet förändras och
upplevelsen av trygghet kanske infinner sig. På så sätt kan sommarens
annorlunda tidsplanering uppfattas som en parentes. Nu när hösten är här
börjar livet på riktigt.
Så är det inte riktigt med allt som uppfattas annorlunda. Det kan vara
bra för oss att gå in i en ny fas och se att livet har andra dimensioner och
andra upplevelser. På samma sätt förändras programmet och
mötespunkterna i kyrkan. Nu finns många fler hemma igen och grupper
som tidigare legat nere, under sommaren, startar igen. Vi möts igen inom
kyrkans väggar till en ny höst med en ny inriktning. En annorlunda
upplevelse för Skogsängskyrkan är att församlingen kommer under
hösten att välkomna en ny och faktiskt den tredje pastorn anställd under
året. Det innebär nya viktiga förändringar för många. För en del är det
positivt, andra kanske är mer tveksamma. Men förändringen är här och
nu gäller det att se det positiva i det. Vi samlas i kyrkan till både det som
är nytt och det som är invant.
Hur ser det ut i ditt liv, vad innebär hösten för dig? Det kanske bara du
vet. Din vardag kanske förändrats med en ny rutin eller nytt jobb. En ny
skola eller nya klasskamrater på jobbet, nya rutiner eller nya
arbetskamrater. Vi lever i en ny tid och en förändringens tid. Vårt
samhälle förändras och vi med det. Viktigt är att inte tappa kursen och
tron på vår gemenskap in i hösten.
Välkommen in i det som kan uppfattas som att hitta tillbaka till de
invanda rutinerna. Du på ditt jobb, i skolan eller varför inte i en tillvaro
av vila efter ett avslutat arbetsliv.
Välkommen till kyrkan i alla dess former, du har något viktigt att bidra
med. Vi i församlingen står inför en framtid som kommer att medföra ett
arbete med en ny struktur och en ny vardag även här. Så välkommen med
det du har och är. Tillsammans skapar vi en ny framtid.
Lennarth Betnér
Vikarierande pastor tom 15 oktob

Q2/2017
Först och främst vill jag tacka för fjorton fantastiska år tillsammans med er i Skogsängskyrkan. År fyllda av förväntan, glädje, sorg, samtal, skratt, gudstjänst, styrelsemöten, scoutläger, körsång, bibelstudium, pilgrimsvandring och mycket,
mycket mer.

Det har varit innehållsrika, spännande, stundom slitsamma men framför allt innerliga och goda år. Nådens år. Varje dag är en gåva från Gud och jag känner stor tacksamhet.

När jag nu städar mitt arbetsrum hittar jag papper från min tid i kyrkan men även från tidigare år. En jubileumsskrift berättar om hur församlingsmedlemmar i början av förra seklet sökte sig till bönehuset i skymningen. Med grova stövlar
trampade de försiktigt fram till hyvlade träbänkar där de sedan satt försjunkna i bön för människorna i Rönninge.

Innerligheten och gästfriheten från den tiden är egenskaper som stått sig genom åren. Det är liksom varmt och gott i kyrkan. Ni förvaltar det väl.

Men det här med att vara församling är inte alltid enkelt. Tillsammans med Skogsängskyrkans ombud reste jag förra veckan till Vårgårda på kyrkokonferens. På inledningsgudstjänsten predikade vår kyrkoledare Lasse Svensson men tåget var försenat så vi hann inte fram i tid. Jag lyssnade på nätet när jag kom hem, fantastiskt att man kan göra det.

I sin predikan berättade han om ett samtal han haft med en medlem i en av Sveriges Equmeniaförsamlingar. Mannen hade känt sig dyster. Kanske på grund av vikande medlemssiffror och allt färre barn och unga i församlingen, eller
kanske på grund av ledarbrist och en allmän trötthet. Mannen summerade: ”Det känns som att allt hopp är ute.”

Först efteråt kom Lasse på vad han skulle ha sagt: ”Ja, du har rätt. Allt hopp är där ute. Inte här inne.”

Guds rike behöver manifesteras och bäras av dig och mig. Att vara församling är ingen prestation men jobbigt, slitigt och alldeles underbart. Och han citerade Hebr 13:12-13 ”Därför led också Jesus utanför stadsporten för att med sitt blod
rena folket. Låt oss då gå ut till honom utanför lägret och dela hans smälek”.

Gud sänder oss ut att bära frukt som består (Joh 15:16). Det känns stabilt och bra i en på många sätt flyktig tid. Kyrkan är ett tecken på Guds närvaro. Den kärlek och inte minst uthållighet som på många sätt gestaltas genom den kristna
församlingen är livsavgörande för många.

Inåt, utåt. Så andas kyrkan. Inåt i sin relation till Kristus, utåt till en värld som Gud älskar. De glädjeämnen och sorger, hopp och oro människor bär på är de glädjeämnen och sorger, hopp och oro som Kristi efterföljare bär på. Kyrkan
står inte vid sidan av, utan mitt i världen för att känna in människors livssituation och göra Kristus synlig.

Så till sist: Tack för den fantastiska vårfesten. Så rolig och full av värmande ord. Och tack för den vackra ljusstaken ”Gloria”. Namnet för mina tankar till änglarnas lovsång i Lukasevangeliets andra kapitel: Gloria in Excelcis Deo, ära
i höjden åt Gud. Fortsättningen lyder: och på jorden fred. En finare present kunde jag inte få. När jag tänder ljuset ska jag tänka på detta, att det är vår gemensamma lovsång och bön.
Eva Larsen