2023

Juni 2023

Skogsängskyrkan har en lång i historia och fyller snart 125 år, nämligen år 2026. Det kan vara värt att fira!

Med en lång historia finns också ett arv att förvalta. Frågan är vad som ska förvaltas? Det första man tänker på är att det finns en kyrka som byggdes för 45 år sedan som behöver fastighetsförvaltning.

Kyrkan är till för att fira gudstjänst tillsammans och ge plats för annan verksamhet. Att bygga en kyrka eller kapell, som gjordes för länge sedan, var att uttrycka sin tro och ge plats åt att mötas och sjunga om Jesus. Att berätta och undervisa om Jesu verk. Det gjordes i en anda av glädje och entusiasm och man såg
framtiden an med tillförsikt. Dessutom startade man ungdomsföreningar, kvinnoföreningar med mera för att mötas och diskutera gemensamma frågor med utgångspunkt från kristen tro.

Vi har sett förändringar ske under dessa 125 år och på olika sätt har man velat möta nya utmaningar. Samhällets utveckling har inneburit att man behövt en vilja till nytänkande. Församlingen har ett arv av att möta det  som händer med att tänka nytt och våga gå i tro. Bland annat den pionjäranda som fanns när det byggdes en ny kyrka och verksamheten flyttade från Rönninge till nuvarande lokal vid vattentornet. I tro att lokalerna bättre skulle möta de behov verksamheten hade. I stället för att sitta i kyrkbänken och dricka sitt kyrkkaffe kunde man nu sitta runt bord.

Människor har liknande behov idag som för över 100 år sedan. Behov att mötas, av gemenskap, att samtala om livsfrågor och tro finns kvar. Form och synen på kristendomen har förändrats och i skolan läggs inte längre en grundläggande kunskap om vad kristen tro innebär. Det gör att undervisning är aktuellare idag än någonsin under de 125 åren. Frågor om barnuppfostran som var aktuellt på 1900-talet har en annan resonansbotten idag. Även om situationen är ny ser vi hur en verksamhet som scouterna som har kvar det jordnära och mänskliga är betydelsefullt än idag.

Det som förblir detsamma är de löften Jesus gett oss människor och  människor som upptäcker vad en tro på Jesus och hans löften innebär. Löften som beskrivs i Bibeln och gäller än idag. Det är ett arv vi fått att förvalta, att berätta om dessa löften och bära dem med oss genom alla våra dagar. Vi har ett arv av Guds kärlek att förvalt.

Sven-Gunnar Lidén

2021

September 2021

1.  Av alla världens under är Jesu kärlek
   störst; Av den jag alla stunder kan släcka
   själens törst. Då hjärtat han intager Han
   skänker frid och fröjd. Och mig från
   jorden drager Till sig i himlens höjd.
2.  Ej fullt hans kärlek skattas Ej helt i tiden känns. Dess djup kan aldrig fattas, dess vidd har ingen gräns. Dess sol skall ständigt skina för alla lika klar, dess källa skall ej sina Den livets vatten har.
3.  Långt starkare än döden hans kärlek tar ej slut. Långt
   varmare än glöden den kan ej slockna ut. O, Jesus värdes
   tända din kärlek uti mig. Att jag förutan ända må åter älska
   dig! (T.Truvé. Psalm 289 i 1880-års Psalmisten)

Detta är en av väckelsens sånger från 1880-talet där det glada
budskapet om kärleken från Jesus är det hopp och glädje som fyller
en människas liv. Den beskriver väckelserörelsens glöd, övertygelse
och orubbliga tro på Jesu kärlek och Jesu möjlighet att förändra det
som behöver förändras, både hos individen och i samhället. För mig
har det blivit en inspirationskälla, det lever än i våra dagar.
Väckelserörelsen såg behoven hos människor och mötte den med
kärlek och engagemang. Fattigdom, hunger, dryckenskap och
tomhet, inget var omöjligt för Jesus att förändra.
Det är en kärlek som hade kraft att segra över döden. Jesus själv
uppstod från det döda och i Johannesevangeliets 11:e kapitel
berättas om en man som hette Lasaros som låg sjuk, avled men kom
tillbaka till livet genom Jesu handlingar. Begreppet att födas på nytt
innebär att döpas och bli inkluderad i Guds rike genom Jesus
Kristus, och därmed också inkluderas i en gemenskap som är större
än världen.

Pandemin har stängt mycket verksamhet och de gemenskapsformer
som finns i kyrkan. Den har gjort att vi har fått prioritera om våra liv
och även fundera över vad som är viktigt. Nu inför hösten har
möjligheten att återuppstå som gemenskap öppnats, efter att vi lärt
oss leva åtskilda och hålla socialt avstånd. När styrelsen pratat om
detta är vi överens om att inte rusa fram i gamla vanor eller i glädjen
hitta på många aktiviteter utan att ställa frågan vad som är viktigt.
När vi som kyrka ska återuppstå som gemenskap ska våra behov
föda fram de former vi vill se i framtiden. Alla människor har behov
av någon form av gemenskap, men det kan se olika ut för var och en.
Gudstjänsten är en form av gemenskap, men den kan komma att
förändras nu när vi har lärt oss att stanna hemma och följa
gudstjänsten på Facebook när det passar våra egna scheman. Hur
blir vi en församling där glöden från Kristi kärlek får leva genom oss
och vi förmår älska Kristus långt mer än vi tror oss kapabla till? Hur
detta kommer att ta sig uttryck är något som får växa fram.

Välkommen till en ny termin!

2020

Februari 2020

När tiderna förändras behöver en församling fundera kring sin verksamhet. Utan att förändra sin grundläggande tro på Gud och Jesus kan verksamheten i kyrkan utvecklas efter hur tiden och samhället förändras. Den som vill framåt måste då våga riskera att det kan bli fel. Som församling ska man inte ta dumdristiga risker, men våga satsa och fatta beslut i tro att Gud välsignar den som vågar. Under året har vi samtalat om hur vi ska följa det uppdrag församlingen har fått från Gud och fattat beslut som är välgrundade men innehåller ett visst mått av ekonomiskt risktagande, genom att satsa på att anställa en diakon för att möta behov idag.

Bibeln är full av lärjungar som tar risker, som tar sig till nya platser och vågar fatta beslut som öppnar dörren för andra att komma till tro på Jesus Kristus som den uppståndne Messias. Paulus beskriver det som: ”Jag lämnar det gamla och sträcker mig mot det som ligger framför mig.”

Relationen mellan det som varit och det som ska komma påverkar oss i det som är här och nu. Vi kan sträva efter att leva i det som varit, bygga våra liv på minnen och försöka återskapa dem igen. En del återvänder till platser för att uppleva känslan som den var en gång, och blir ofta besvikna för det är sällan samma magiska stund infinner sig.

Paulus lämnade det som var förmodligen hans tid som judisk laglärd och inkvisitor, då han förföljde de kristna och stenade dem. Jag kan inte påstå att jag vet vad Paulus menar, men hela hans budskap handlar om att Jesus Kristus är så mycket mer och betydelsefullare än allt det människorna bråkade om. Den som finner Kristus finner något att sträva emot, något som ger energi och tro att framtiden har något gott att ge. Att se framåt är se in i glädjen, festen och möjligheterna. Att gå i tro på Kristus är att kunna försätta berg, övervinna det mörka och hotfulla och aldrig tappa hoppet på det goda. När Kristus är viktigare än allt annat då börjar vi tänka annorlunda och ser på framtiden utifrån de möjligheter som finns idag och gör vårt bästa för att ta vara på dem, både som enskild och som gemenskap. Vi vill som församling nu leva i samma anda i vårt eget lärjungaskap.

Psalm 482 vers 1 i Psalmer & Sånger:
Våga sätta fulla segel i Guds Andes vind,
evighetens vågspel är här.
Våga vara tidens spegel, tingen gör dig blind,
gör ej vad alla begär.
Våga vara vindens vänner,
våga vandra Herrens väg.
Vårda gåvorna Gud sänder, forma framtidens värld. 

Sven-Gunnar Lidén, Pastor Skogsängskyrkan

2019

December 2019

I den julnatt då Jesus föddes visade sig en stor skara änglar för en grupp herdar som satt runt lägerelden likt scoutledare som fått scouterna i säng i sina tält. Änglarna sjöng ”Ära åt Gud i höjden, och fred på jorden.”

Har Lukas som skrivit ned detta har hittat på allt? Vad jag har förstått är källan till denna berättelse Jesu moder Maria. Det står att hon begrundade detta i sitt hjärta, dvs lade det på minnet. Enligt minnesforskare kan traumatiska upplevelser få ett starkt fäste i vårt minne och vi kan återge i stort sett allt som hände klart och tydligt. Och att jaga någonstans att bo och föda ett barn under press och stress det måste ha varit en traumatisk, om än glädjefylld, händelse. Alla detaljer var nog inpräntade i Marias minne.

Herdarnas besök måste ha varit förbryllande, och deras berättelse ändå mer sanslös. Men Maria trodde på änglar, eftersom hon mött en tidigare, så deras berättelse var nog helt trovärdig i hennes världsåskådning. Att tro på änglar är inget konstigt. Jag har en bok som heter ”De såg och hörde änglar” med många berättelser där människor upplevt en änglalik närvaro, både synligt och osynligt. Den norska prinsessan Märtha Louise hade en änglaskola där man skulle lära sig kommunicera med sin skyddsängel. Man kan ha åsikter om hennes projekt men det visar att tron på änglar finns, eftersom många människor sökte sig till hennes kurser.

Herdarna har en stor teologisk betydelse genom den bibliska historien, medeltiden. De används även för att beskriva ledare för kyrkan, s.k. kyrkoherdar. Eftersom vi i Sverige har varit bofasta under 1000 års tid har vi inte haft samma tradition av herdar hos oss. Det närmaste vi kommer är fäbodstintorna som bodde på fäbodarnas betesmarker.

I Bibeln beskrivs Jesus som den gode herden som ger sitt liv för fåren. I Gamla Testamentet beskrivs Gud som en herde för folket. Gud var upprörd över att människors girighet ledde till att de slaktade varandra och fördärvade jorden, och till och med sålde varandra. Så det ska komma en herde som har två stavar: Ljuvlig ro och Endräkt. Men folket ville inte lyssna och de mänskliga herdarna motarbetade honom så de båda stavarna bröts sönder.

Budskapet till herdarna var detsamma: Ljuvlig ro, Endräkt och ära till Gud för en Frälsare (en god herde) är född idag. Och herdarna gick och såg att så skett, och Maria hörde och såg och kom ihåg. Julens budskap till oss människor är att Jesus kom med ett budskap om Ljuvlig Ro och Endräkt och 33 år senare fullbordade han det budskapet på påskdagens uppståndelse. Nu är det upp till oss människor hur mycket vi värderar Ljuvlig Ro och Endräkt som julen och Jesus förkunnar. Eller som är teologiskt korrekt: ”Frid i själen” och ”Fred på jorden”.

GOD JUL ALLA, Sven- Gunnar Lidén

September 2019

Betraktelse IDOL år 1695
Man ska göra Sveriges första psalmbok alla får möjlighet att skicka in sina bidrag till Svenska Kyrkan, den tidens jury. Det kommer bidrag från hela landet, och även från Tyskland som måste översättas till svenska eftersom folket inte var så bra på tyska. Till de vinnande bidragen som kom med hör bland annat ”Den blomstertid nu kommer”.
Psalmbokens folkliga betydelse skall inte underskattas. Det var den mest spridda boken av alla i hela Sverige från 1600-talet och in på 1900-talet. Enligt beräkningar såldes 1695 års psalmbok i minst 1 500 000 exemplar. Under motsvarande tid såldes 164 000 exemplar av Bibeln, dvs. 10 gånger så många psalmböcker som biblar. En av förklaringarna var att psalmboken bara kostade en 10-del av vad en bibel kostade. En annan anledning var att psalmboken behövdes för att kunna delta i gudstjänsten vilket inte en bibel gjorde. En tredje var att man läste ur psalmboken till andakt hemma i stugorna.
I Skogsängskyrkan sjunger vi mycket! Psalmer, sånger, korta visor eller många verser. Lovsången är en av grunderna i kristen tro och kan ta sig många olika uttryck. Vi använder oss av en modernare psalmbok som kom ut 1987 med ett tillägg 2003, som innehåller gamla godingar från 1695 och andra gamla psalmböcker men också nya psalmer och sånger som är skrivna på senare tid.
När man ska sjunga en psalm är finns det olika tonarter. I notsystemet anges tonart med antingen ”kors” och ”b:n”. Vi vill tänka oss att alla sånger innehåller ett ”korstecken”, symbolen för Jesus. Musiken är som ett fönster mot himmelen och det gudomliga. När det fungerar öppnar sig nya horisonter och perspektiv. Att sjunga tillsammans i stora sammanhang berör långt mer än bara öronen. Det kan uppstå situationer då sången, miljön, sammanhanget, naturen blir en fantastisk enhet som gör att tid och
rum upphör och vi blir en del av världsalltet. En gudomlig stund som andas frid och hopp.
Om man vill kan man se livet är som en sångövning inför den stora sjungande änglakören i himlen. Att hitta den livsmelodi vi människor har som stämmer in med andra människor och bildar harmoni. Undersökningar visar att körsång har en befriande kraft som ger kropp och själ bättre hälsa och som ger liv åt vår andlighet.
Ta gärna ton och sjung med i vår sång. Sven- Gunnar Lidén, pastor i Skogsängskyrkan

Mars 2019

KLIMATFASTA
Equmeniakyrkan som Skogsängskyrkan är ansluten till har nu en kampanj för klimatfasta. Fastan börjar med Askonsdagen och fortsätter ända fram till påsk. Nu föreslår kyrkan att vi ska vara klimatsmarta under den här perioden. Anledningen till detta när vi tror på och lovsjunger en skapare borde det väl också vara naturligt att värna och känna respekt inför det skapade.

Bibeln innehåller ett flertal skapelseberättelser. Det är till och med så att det i 1 Mosebok finns två stycken direkt efter varandra. I den första skapas människan sist, som kronan på verket. I den andra skapas människan först. I den första får människan uppdraget att härska över jorden och lägga den under sig (1 Mos 1:28). I den andra får hon uppdraget att bruka och vårda jorden (1 Mos 2:15). Med dagens kunskap måste vi inse att vi härskat mer än vårdat.

Det finns också fler skapelseberättelser I Bibeln, i Psaltaren och Job, som handlar om hur Gud skapar ordning i kaos. I Johannesevangeliets första kapitel talas om att Ordet (Kristus) fanns med redan i begynnelsen. ”I begynnelsen fanns Ordet och Ordet fanns hos Gud och Ordet var Gud. Det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till. I Ordet var liv, och livet var människornas ljus” (Joh 1:1-4). Texten påminner om att allt är sammanvävt, Jesus är inte bara frälsaren i människors isolerade liv, Kristus är också med i Skapandet, skapelsen.

Oavsett vilken skapelseberättelse vi utgår ifrån förmedlar de detta: vi tror på Gud som skapare. Därför är det som är skapat i någon bemärkelse också heligt. Vi tror att människan har del i detta, och därför kan vara med och ta ansvar för vår jord. Kopplingen till fastan är tanken är att vi kan avstå något, gör något för vår jord och visa att vi tänker på guds skapelse. Vi måste påpeka att fastan är frivillig och inget man måste göra.

Equmeniakyrkan kommer med förslag som att cykla, att samåka, tänka till hur man reser. Equmeniakyrkan föreslår några viktiga steg som att kraftfullt minska vårt matsvinn, äta mer vegetabilier och välja livsmedel efter säsong. Under fastan kan man välja det som i Sverige är en klimatvänlig och hållbar kost som är producerad med omsorg om naturen, djuren och odlingslandskapet. Det betyder en inriktning på fler vegetariska inslag, ekologiskt hållbart, svenskt och närproducerat.

Att snåla som en smålänning kan låta deppigt. Men forskning visar att människor som drar ned på överflödig konsumtion, efter att ha fått sina grundläggande behov tillfredsställda, känner sig lyckligare. Och just nu slösar den rika befolkningen så mycket med planetens resurser att vi riskerar klimatkaos. Är någon i behov av ett verktyg eller en maskin är det ju onödigt att alla ska köpa en varsin vinkelslip som de sällan använder. Våga fråga om att få låna istället! Kanske vi i kyrkan skulle ta och samordna våra verktyg att låna ut till varandra vid behov. Fast det finns en del beskrivningar av hur man glömmer lämna tillbaka dem.

I gudstjänsten söndagen 17 mars kommer vi att sjunga psalmer som tar upp frågan om människans relation till jorden. Mänskligheten har gått från att erkänna sitt beroende av Gud, till att välja bort Gud. Och klimatet har blivit därefter.

Sven- Gunnar Lidén, pastor i Skogsängskyrkan
(Delar av detta återfinns i Equmeniakyrkans material om klimatfasta.) 

2018

December 2018

Ugnen är på därnere och doften av saffransbröd och annat sprider sig i hela huset. Baket inför  julmarknaden är i full gång. Doften av gran ger oss julkänsla. Det finns dofter som väcker minnen
till liv.
Det finns dofter som skapar förväntningar. Det påverkar oss och väcker våra känslor.
Dofter låter sig inte så lätt beskrivas.
Hur doftar en blomma?
Hur smakar ett äpple?
Doften finns där men syns inte.
Dofter kan göra oss hungriga.
De får oss att söka oss till det som ger oss näring.
Det finns dofter som kan väcka intresse, uppmärksamhet och kärlek.
Att smaka det nybakade brödet som det doftar så gott om är vår naturliga reaktion.
Det finns en doft av himmel som finns där men inte syns. Som väcker det andliga i oss till liv.
Man pratar ibland om att det fanns en viss atmosfär i rummet. Men man har svårt att förklara vad det var. Ibland är det doften av himmelen vi känner. Får den oss att längta efter mer, som Guds kärlek, omtanke och en djupare mening.
När vi möts i advent och sjunger ”Bereden väg för Herren”,
eller när vi tänder ljusen på juldagen och läser julevangeliet.

Då är det doften av himmel som sprider sig. Gud blev till en människa, född i ett stall med hela himmelen närvarande. Dofterna från stallet kanske inte var de ljuvligaste, men himmelens
närvaro kanske gjorde det oväsentligt. Doften av nåd från himlen, kom ner till människorna de år Jesus levde på jorden, och har fortsatt spridas vidare under de följande 2000 åren. Att smaka och se att Jesus är god, är en naturlig reaktion när vi anar doften av nåd från himmelen. De som har lång erfarenhet av ett kristet liv, har många minnen som väcks till liv av doften.

Med varma hälsningar
Sven – Gunnar Lidén

Augusti 2018

Kan man påverka vädret med bön?

Sommarens väder har slagit alla tidigare värmerekord och det är tal om dåliga skördar, nödslakt m.m. För 160 år sedan hade detta inneburit hungersnöd, många djur och människor hade dött av svält, men med järnvägen, som byggdes vid den tiden, kunde spannmål skickas snabbare för att undvika svältkatastrofer. Idag behöver vi inte svälta, men kanske kommer en del varor att bli dyrare.

I alla tider har tron på Gud varit förknippad med naturen och det finns många exempel på hur människor bett att Gud ska ge förmånligt väder. Idag kan vi se på Gud som Skapare och Herre över jorden och samtidigt utgå från att människor påverkar klimatet så det leder till bland annat uppvärmning av atmosfären. Vår tro ställer inte det ena mot det andra; den förnekar inte en existens bortom det vi ser, men samtidigt ger den människan själv ansvar för sitt liv och sin miljö. Att tro på Gud är ett idag ett bevis att man vågar tänka och reflektera utanför boxen. Att allt inte är bundet till ekonomi eller det materiella, det finns andra värden att leva för. Tron vågar möta den existentiella ångesten med en gudomlig tillit, med öppna ögon ställa de stora frågorna.

Historiskt sett har människor i den frikyrka vi tillhör varit pionjärer på många områden i samhället genom att själv ta ansvar för sin tro, att tidigt utveckla demokratin och kvinnors lika värde. Tron på bönens förmåga att göra det omöjliga bidrog till att förändra samhällen, förändra människors liv, kämpa mot orättvisor, arbeta för att avskaffa slaveriet i Afrika, alkoholism m.m. och fick många att uppleva att en tro på Jesus var en god sak att ha med sig i livet.

Kristen tro bejakar att livet inte går att kontrollera helt och fullt, det finns mycket oförutsett som kan inträffa. Men som församling är målet att stötta och hjälpa varandra i alla skiften i livet. Vi samlas i glädje och sorg i tilltro till Guds möjligheter. Vi har gjort erfarenheter som gör att vi vågar säga att sannolikheten att det finns en Gud är stor.

Med varma hälsningar
Sven – Gunnar Lidén

Mars 2018

Tillsammans i glädje och förväntan

Rom 15:7
Då kan jag komma till er med glädje och vila ut tillsammans med er, om Gud så vill.

I en tid när hyperindividualismen försöker ta över och alla ska forma sin egen värld, sin egen historia och sina egna svar på existentiella frågor, så är Bibeln en källa som pekar på betydelsen av gemenskapen. Ta ordet tillsammans – det återkommer 638 gånger i Bibeln och symboliserar betydelsen att vara involverad i en gemenskap. Alla människor behöver en gemenskap och ett tillsammans i livet, även om vi formar och formulerar det lite olika. Man kan jämföra med ett så viktigt kristet begrepp som frälsning som jämförelsevis återkommer 82 gånger.

Bibelns 3000 åriga historia vittnar om att människor mår bra av en gemenskap, och även modern forskning stödjer tanken att en kristen församlingsgemenskap är bra för människor. Att se på en församling inifrån är att se på något vi gör tillsammans. Alla gör inte allting och vi delar upp och fördelar de arbetsuppgifter som behöver utföras mellan oss. Många saker gör vi tillsammans; servering, städning, gudstjänster, grupper blir roligare när vi gör det tillsammans. Till och med disken kan vara trevlig om man gör det tillsammans med någon man kan skratta tillsammans med, berätta och diskutera viktiga saker med.

Därför är inte någon valda på årsmötet för att fixa någonting på egen hand. Allting gör vi tillsammans och det är både rätt och riktigt att be om hjälp om någon känner sig ensam och osäker i sin uppgift. En församling är inte en arbetsplats, det är en gemenskap och ett tillsammans, och där vissa måste få vila ut medan andra arbetar. Vila är också en del av att vara tillsammans. Gudstjänsten är för vissa en vila, för andra ett uppdrag. Morgonbönen är en vila och samtidigt en kallelse. Att vara hemma och vila kan också vara en viktig del av församlingens liv.

Det är inte församlingen som är målet för vårt gemensamma uppdrag, utan gemenskapen med Kristus förverkligas där vi möts tillsammans. Och vårt uppdrag att förmedla frälsning genom Kristus tillsammans är viktigt att förstå. Att sätta upp målet att inbjuda 50 personer under 2018 att bli medlemmar i församlingen, är att inbjuda dem i en gemenskap, ett tillsammans med oss och Kristus och få fler att dela detta tillsammans med. Vi reagerar ofta olika på mål som sätts upp: en del blir utmanade, andra känner press. Det väsentliga med ett sådant mål är att se att det finns ett stort värde i den gemenskap vi har med Kristus tillsammans med varandra. Och inte vara rädd att inbjuda fler att bli en del av vårt tillsammans inför Kristus.
Paulus skriver att han kommer med glädje för att vila ut tillsammans med församlingen. Uppmaningen är att allt vi är och gör tillsammans gör att vi kan mötas i glädje över att vara en församling som lever nära Jesus och där alla får plats.

Pastor Sven-Gunnar Lidén

2017

Betraktelse
En onsdag när det var dags att städa pastorsexpeditionen provade jag att dammsuga, men var så fundersam över det dåliga trycket. Jag kollade påsen som visade sig vara full och dessutom hade det blivit stopp i röret. Nu tog jag mig friheten att byta påse i dammsugaren och ber om ursäkt om det var någon annans jobb jag stal. Men sedan hade jag fullt upp att hålla i mig, för dammsugaren fick en ny
kraft som det anstår en kyrka som behöver hållas ren.
Vi brukar ju prata om granen som vi smyckar till jul och om godis som ska pysslas, och tomtar som ska ställas fram för att skapa julkänslan. Men det är, förutom julkrubban, två saker som har en klar kristen symbolik under julen, och det är ljusstaken och dammsugaren. I vår svenska jultradition har ju dammsugaren en given plats, till glädje eller förtret, hur vi nu väljer att se det. Julstädning är det många som sysslar med och en del gör det veckor innan, medan andra är uppe på natten innan julafton och
dammsuger och fejar och städar huset för att få det rent.
Jesus kom som världens ljus för att sprida hopp när livet känns mörkt. Samhällsutvecklingen kan göra att framtiden känns mörk, eller annat som vi människor drabbas av på olika sätt. Att tända ljus i decembermörkret är ett vittnesbörd om att Jesus kom till jorden för att ge ljus till en hel värld där Guds ljus hade sakta tynat bort. I samband med julen firar vi att ljuset åter tog sin boning ibland oss människor, och mörkret finns inte längre, som evangelisten Johannes uttrycker det.
Den andra kopplingen till julens budskap är dammsugaren, och i år får jag väl föreslå familjen att vi smyckar dammsugaren inför julen. Julens budskap är att Jesus kom för att bära och befria oss från våra synder, från all oreda vi ställer till i våra liv och i vår själ. Även om vi inte medvetet smutsar ner så blir det smutsigt och har man hundar, som vi, så blir det fullt av diverse saker som inte hör hemma på våra golv. Hur rent vi än försöker städa så finns det alltid lite damm nästa dag. Det fanns en äldre dam som älskade att dammsuga i kyrkan och höra hur det rasslade i slangen, för då visste hon att det hade varit fullt av liv i kyrkan och människor har fått möta Jesus.
I samband med Jesu födelse förkunnar Symeon ”Mina ögon har skådat frälsningen”. När Jesus var klar
med sitt liv på jorden hade han gett löftet att lyfta av all synd och smuts  från våra liv och göra oss rena i Guds ögon, och det finns kraft i den frälsningen från Jesus. När du håller dammsugaren i din hand inför julen så kan du påminna dig om frälsningens betydelse i julbudskapet.
Pastor Sven-Gunnar Lidén